GreenGrove's Genealogy Database

Anders Magnus HenricsonÅlder: 42 år17951837

Namn
Anders Magnus Henricson
Född 1795 36 28
Systers födelseBritta Henricsdotter
1797 (Ålder 2 år)
Moderns dödElisabeth Andersdotter
1797 (Ålder 2 år)
Halvbrors födelseLars Henricson
25 mars 1800 (Ålder 5 år)
Halvbrors födelseAndor Henricson
1 mars 1803 (Ålder 8 år)
Faderns dödHindric Johansson
1804 (Ålder 9 år)
Död 1837 (Ålder 42 år)
Anteckning: Anders Magnus blev avrättad genom halshuggning.
Familj med föräldrar - Visa denna familj
fader
moder
han själv
Anders Magnus Henricson
Född: 1795 36 28Slätthult, Öxabäck, Västergötland, Sverige
Död: 1837Galgbacken, Skene, Västergötland, Sverige
3 år
yngre syster
Faderns familj med Lena Andersdotter - Visa denna familj
fader
styvmor
halvbror
3 år
halvbror
Familj med Brita Carlsdotter - Visa denna familj
han själv
Anders Magnus Henricson
Född: 1795 36 28Slätthult, Öxabäck, Västergötland, Sverige
Död: 1837Galgbacken, Skene, Västergötland, Sverige
maka

Död
Anders Magnus blev avrättad genom halshuggning.
En flickmördare i Örby

Text lånad av Britt Hagman

Åttaåriga Anna Brita Persdotter blev den 27 april 1836 knivhuggen i magen av sin fosterfar när hon ville låna en spade för att bära gödsel till blommorna hon hade planterat.

I Marks härads dombok för sommartinget år 1836 kan man läsa om hur kronolänsman Nils Branting en skrivelse anmält åboen Anders Magnus Henriksson i Gunnerhulu i Örby socken för att han dödat fosterflickan Anna Brita Persdotter som vistades hos honom mot betalning. Henriksson skulle den 27 april med berått mod stuckit en kniv i flickans mage så hon avlidit dagen därpå.

Provinsialläkare Elmlund blev anmodad att besiktiga flickans kropp, och skrev i sitt obduktionsprotokoll av den 29 april följande redogörelse: »Enligt närvarande personers berättelse hade förenämnda Anna Britta Persdotter den 27 dennes omkring klockan 11 på dagen blivit av sin fosterfar Anders Magnus Henriksson med en stor täljkniv stucken i magen så att en del av tarmarna och deras innehåll utlupit. Läkarhjälp hade blivit påkallad, men vid ankomsten till stället fanns flickan hava avlidit redan förliden gårdag kl. 7 em. Flickans ålder var 8 år. Hon var stor till växten. Av övre delen av buken något åt vänster sida fanns ett öppet sår, 1 1/4 tum långt och 3 linier brett. Sedan underlivet blivit öppnat, fanns hela de större nätet inflammerat och tarmarna betäckta med blod och utgjuten contenta från magen.»

De domhavande ombad den tilltalade att avgiva sanningsenlig bekännelse och då framkom att han vara född på Slätthult i Öxabäck socken av föräldrarna Hindrik Johansson och dennes hustru Lisa Andersdotter, vilka båda avlidit innan Anders Magnus uppnått 11 års ålder. Han flyttade då till en farbror i samma socken, vid namn Anders Johansson, och bodde där tills han vid 21 års ålder flyttade till Gunnerhulu, där han gifte sig med avlidne Jöns Hanssons änka Britta Carlsdotter, med vilken han inte sammanavlat några barn. Anders Magnus Henriksson var av medelmåttig längd, något undersättig, med mörkt hår och mörka ögonbryn samt blek hy.

Flickan Anna Britta, som inte var släkt med Anders Magnus Henriksson eller hans hustru, kom 1830, hon var då 6 år, enligt sockenstämmoprotokollet blev upptagen i Anders Magnus Henrikssons hus , för att där emot årlig betalning av 25 Riksdaler njuta föda, kläder och uppfostran till dess hon själv mäktade försörja sig. Anna Britta hade sedan oavbrutet vistats hos Anders Magnus Henriksson. Han hade inte uppburit något förskottsbetalning för innevarande år, men betalningens skulle för innevarande år skulle utfalla i dessa dagar. Vidare framkom att Anders Magnus Henriksson onsdagen den 27 april kl. 11 förmiddagen varit i vedskjulet sysselsatt med att tälja selstickor men en kniv, vars blad var ganska långt och något över en tum brett. Anna Britta hade då kommit fram till honom och bad att få låna en spade, på vilken hon ville bära gödsel till de blommor hon planterat. I början var Anders Magnus ovillig att låna Anna Britta spaden, men efter en stund lovade han att uppfylla hennes begäran. Han låtsades leta bland övrig träbråte efter en spade och inlett flickan i samma sysselsättning, där han med den kniv han kvarhöll i handen av vilja under en förstulen rörelse tillfogade Anna Britta det styng som hon avled av dagen därpå. Han försökte att hindra flickan att skrika genom att en stund hålla för hennes mun, men släppte henne snart, varvid hon skrikande, med handen för magen, sprang in till Anders Magnus hustru.

Av fruktan för att bli gripen hade Anders Magnus, tidigt på morgonen, påföljande dag flytt från hemmet, men kom efter ett dygn tillbaka hem igen. Han skickade då bud till åklagaren och bad att denne skulle sända någon som tog honom i förvar. Innan denne man kom fram hade grannarna redan fängslat Anders Magnus. Flera vittne från byn Gunnerhulu var inkallade till tinget. Hustrun Brita Carlsdotter berättade hur Anna Britta hade kommit gråtande i rummet där hon tillsammans med bägge pigorna satt och arbetade. Hon hade berättat att »Morbror stötte mig med en kniv i magen», och bad att få lägga sig. Hustrun Brita som ville försvara sin make, bad att flickan inte skulle upprepa sin beskyllning, utan säga att det var en olyckshändelse, och att hon stött sig på en gärdsgårdsstake.

Pigan Johanna vittnade, att Anna Britta kommit in och sade: »Se vad morbror gjort», varvid hustrun svarat »Säg inte så, det går väl över». Pigan Anna Charlotta som endast en kort tid hade varit i Henriksson tjänst, berättade att Anders Magnus Henriksson ofta låtit märka att han inte tyckte om flickan, och att hon åt för mycket. Hustrun talade om att maken ofta var häftig och våldsam och att makarna hade planerat att på sockenstämman i maj månad skilja Anna Britta från deras hem och få henne att gå på roten och få underhåll likt de andra fattighjonen.

Ett andra vittne som var närvarande vid rättegången var grannen Carl Andersson som berättade att han frågat Anders Magnus varför han hade behandlat flickan så omänskligt fått svaret: »Satan har ingivit mig det», och att Anders Magnus förklarat att han själv ville dö. Han berättade också att Anders Magnus ofta »lefvat ofredligt», i synnerhet då han hade förtärt brännvin, som han var mycket begiven på. Johannes Carlsson vittnade om att Anders Magnus en kort tid före brottets begående förklarat sig missnöjd med det testamente som hans hustru fått efter sin första man. I detta testamentet fanns inskrivet att hustruns arvingar var berättigade att efter hustruns död, frånta honom egendomen i boet. Anders Magnus hade berättat för Johannes Carlsson när han forslade honom till tingsstället, att detta testamente skulle vara orsak till nidingsdådet mot flickan.

Ett annat vittne, Johannes Freding berättade att Anders Magnus Henriksson ungefär en månad före mordet, varit ängslig och annorlunda till sinnet och att han grämde sig över ett auktions inrop av en häst, där han ansåg att han hade bjudit för högt. Dessutom hade han yttrat att han var missbelåten med sin hustru och hågad att ta sig en annan.

Anders Magnus Henriksson berättade att han inte hyste något agg till Anna Britta utan ångrade sitt brott. Han önskade inte hennes död och visade synbar ångest över sitt brott. Det hade enligt hans berättelse uppstått ett oemotståndligt begär att få dö en sådan död, som lagen utstakar åt dem som anhändar andra livet och att han genom detta skulle kunna bli salig. Det var av sådan anledning han i ett ögonblick bestämt Anna Britta till offer för sitt beskaffade begär. Han erkände sanningen av vittnenas berättelser och dömd enligt 12 kap. Missgärningsbalken »att för detta sitt brott, att sig själv till straff och andra till varnagel, sitt liv mista genom halshuggning och därefter varda steglad»

Domen underställdes Göta Hovrätt och Anders Magnus Henriksson fördes till Länsfängelset i Vänersborg i avvaktan på domens verkställande på Galgbacken i Skene.